underkläder och tvätt i packningen.

När man ska leva på resande fot är det en nödvändighet för mig att det går att hålla lite ordning i resväskan. Därför sydde jag mig matchande tvätt- och underkläderspåsar innan vi i början av augusti packade vi våra väskor och gav oss iväg på en resa till andra sidan jorden. Sydafrika och några dagar i Dubai var resans mål. 

Det var vår första längre resa med barnen så lite nervösa var vi allt. Att resa med vår Signe kräver en hel del förberedelse. Oändliga mailkontakter med flygbolag, intyg som ska ordnas, mediciner som ska packas och det måste dubbelkollas att hotellen är rullstolsanpassade. Sista dagarna innan resan var fyllda av en känsla att vi hade glömt att tänka på allt.

Men det hade vi inte. Allt har funkat bra. Visst, uppenbart betyder rullstolsanpassat olika saker i Sydafrika och Sverige. Men inga hinder vi inte tagit oss över. Och nu är vi hemma igen, fylla av upplevelser och kanske lite trötta...  

Och om jag var nöjd med mina påsar... toppennöjd! Så de ligger packad i stora resväskan, redo för nästa stora äventyr!

sommartopp

Långt in i mitt tygförråd har det legat två örngott som jag hittat på loppis. Prislapparna satt kvar och tydligen betalade jag fem kronor per örngott. Tyget räckte precis på längden till det Burdamönster jag tänkte sy. Men när jag klippt ut bitarna insåg jag att toppen skulle vara lite för kort för att jag skulle kunna trivas i den. Det fanns tyg kvar för att skarva men efter lite fundering bestämde jag att det var snyggare att skarva i ett helvitt tyg.

Jag gillade det här mönstret och efter lite justeringar sitter den bra på mig. Har redan tagit fram ett nytt tyg så minst en till likadan blir det! 

Tänkte passa på att vara med på Fredrikas sypepp nu när sylusten äntligen kommit tillbaka!

kamerafodral

I julas frågade min syster om jag ville sy ett kamerafodral till hennes nya kamera. Det blev aldrig en allvarlig fråga och sen glömde jag det helt, tills i lördags när hon påminde mig igen. Det värsta är ju att jag inte vet hur man syr kamerafodral... men så kan vi ju inte hade det, därför satt jag mig en stund framför symaskinen i söndags och testade mig fram. Tror att jag hittade en riktigt bra modell men eftersom jag mest provade mig fram är fodralet inte så snyggt sytt. Syster ska få välja ett tyg hon gillar så kanske jag behåller det här själv, det är nämligen så bra att jag har en likadan kamera som syster. Jag ska bara fixa ett axelband också och sen är det klart.

och mer hakisar...

Det blev några till hakisar idag. Nu undrar kanske någon hur många hakisar man egentligen kan behöva... och svaret på det är, hur många som helst. En vanlig dag använder Signe ungefär fem hakisar men när hon är snuvig blir det dubbelt så många. Med den farten hinner varje hakis tvättas ungefär tre gånger på en vecka... så nya ser de bara ut i några dagar. Och efter ett halvår ungefär är det dags att slänga dem. Jag har märkt att kardborrebandet är det som håller sämst i tvätten. Det nöts ut och slutar funka. Därför undrar jag om det finns någon som har tips på extra hållbara kardborreband? 

Storbarnshakisar

Sedan länge så syr jag alla Signes haklappar själv. Inte bara för att jag kan utan mest för att jag måste. De haklappar som går att köpa är helt enkelt för små för henne. Signe har valt ut fler tyger så imorgon tänkte jag köra lite mer symaskin. Jag gör enklast möjliga. Syr i trikå med en mer absorberande baksida (frotté eller fleece). Formen liknar en triangel och hakisen knäpps med kardborreband.

Med Overlocken går det om möjligt ännu snabbare än förut. Vilket är tur för Signe sliter ut sina hakisar på löpande band. 

våra avtryck

Jag har följt monthly makers lite på avstånd. Gillar verkligen idén, att skapa kring ett gemensamt tema för att inspirera varandra. När jag läste att det skulle bli en fortsättning detta år också kände jag att jag också ville vara med. Så det var med spänning jag väntade på årets första tema. Så släppte Beatrice temat och det visade sig vara avtryck.

Jag blev helt låst vid det mänskliga avtrycket på jorden, hur vi sliter på jordens resurser oftast utan att själva riktigt förstå konsekvenserna av vårt handlande. Hur även våra små handlingar har följdverkningar som oftast blir betydligt större och mer omfattande i slutändan. 

Och det var vid just de enkla handlingarna jag till slut kände att jag kunde hitta kreativiteten. Att välja tygpåsar istället för plastpåsar är en enkel insats för att göra vårt avtryck lite mindre. 

Och självklart ville jag tolka temat bokstavligt också. Tygfärgerna rotades fram och jag klippte till disksvampar för att trycka med dem. Det visade sig vara en metod som slukade massor med färg och var liten svår att få heltäckande avtryck. Påsarna sydde jag i återvunna lakan för att påsarna ska vara tunna och ta lite plats så att de är lätta att ha i fickan eller väskan (men också för att minska mitt avtryck på jorden)

Blommor och underkläder

Vilken grå dag vi har haft. Från ett fantastiskt vinterlandskap igår till ett halkigt, slaskigt och grått utomhus idag. Det är tur att det är tulpantid så att man har något vackert att vila ögonen på.

Det är också tur att man alltid kan sätta sig en stund vid symaskinen för att göra dagen gladare. Imorse sydde jag mitt andra par trosor. Den här gången testade jag en annan resår men vi kom inte alls speciellt bra överens.  Lite knöligt blev det men förhoppningsvis inte så mycket att det känns otrevligt. Kul är det att sy trosor i varjefall så det kommer nog bli fler möjligheter att öva.

sy med barnen

Men jag bara älskar att ha barn i nioårsåldern. Fortfarande kramsugna (ibland) och de hänger gärna med sina föräldrar (ibland). Men samtidigt självständiga och nyfikna på omvärlden. Tilda har varit hemma från skolan idag. Hon vaknade hängig med lite feber men hade fortfarande lust att hitta på något.

Och det kanske är det allra bästa med nioåringar. Man kan sätta dem framför symaskinen!  Mamma är det svårt att sy en väska? För om det är lätt vill jag sy en sån!

Hon har faktiskt sytt väskan helt själv, klippt, vikt, nålat, zigzackat  och sytt. Mamman fick hjälpa runt hörnen och med att stryka den färdiga väskan. Vet faktiskt inte om Tilda eller mamman är mest stolt!

Prickiga hippster

Jag har en lista i huvudet över saker jag vill lära mig. Att sy underkläder har funnits med där ett bra tag. Men kombinationen av att jag inte riktigt vetat hur man gör och det där med att sy i trikå har stoppat mig. 

Men idag när hennihenni länkade till en superbra tutorial där det också fanns länkar till gratismönster. Då kände jag att det var dags att testa. Att sy i trikå är en barnlek efter att jag köpt min overlock så själva trosan var sydd på nästan ingen tid. Resåren däremot... inte så svårt men kanske hundra knappnålar senare var de klara.

Det här mönstret valde jag. Gillar trosorna men jag kommer nog försöka rita om dem lite i benen där de blev lite för raka för min smak.

PS. Utan att riktigt ha tänkt det först bestämde jag för att lägga upp de här också till Fredrika på Vindens sypepp för januari. DS

Lapptäcke till lillasyster

Igår fick vi fira min syster på hennes födelsedag. Från mig fick hon ett stort och varmt lapptäcke. Syster med familj har ganska mycket ofrivilligt renovering framför sig i vår så jag tänkte att hon kunde behöva ett gott täcke att krypa ner under i soffan för att få lite vila.

Jag har sytt in lite minnen i täcket. Precis som i Dantes filt har min farmors fina broderier fått en plats. Ungefär en tredjedel är återanvända tyger och resten är nya.  

Helt knivskarpa hörn har den inte. Jag fuskar allt för mycket när jag klipper ut rutorna. Jag har en skärmatta och rullkniv men har inte fått till tekniken riktigt så jag kör fortfarande med sax.

Det här blir mitt första bidrag till Fredrikas sypepp. En himla fin blogg med inspiration och fina sytips!

Fruktpåsar

Det är något särskilt med de sista dagarna på året. Det är en tid för att stanna upp och summera året som gott och en tid att planera och drömma om året som ska komma. 

Vi strävar alltid mot ett mer miljömedvetet liv. Vi har under året som gått lyckats införa en vegetarisk dag i veckan hemma och vi har nu några recept som alla gillar även om det fortfarande rynkas en del på näsan åt mycket.

För oss har det alltid varit en självklarhet att ha med flergångspåsar till affären när vi handlar. Men all frukt hamnar ändå i små tunna plastpåsar. Nu ska det förhoppningsvis bli ändring på det. Igår fick jag en stund vid symaskinen och de första sex tygpåsarna är klara.  Vi får se hur det kommer funka med färgade påsar men en orange tyllgardin var det bästa jag kunde hitta igår.

Välkommen lilla Alfred

Idag har vi träffat lilla Alfred för första gången. Han är barnens sysslings barn. Långväga släkt med andra ord men ändå så ses vi några gånger på ett år. Nu var det ett tag sedan vi såg hans föräldrar så Alfred har hunnit bli ett halvår.  Imorse innan det bar iväg på släktens julbord slog det mig att vi inte gett honom någon Välkommen till världenpresent.

I ilfart sydde jag en haklapp eftersom jag vet att det behövs många när man precis ska lära sig att äta. Vaxduk och kantband så är det snabbt gjort!

triss i tröjor

Signe byter tröja mer än en gång per dag. Och nu när vi är i snuvatider orkar jag inte hålla reda på hur många tröjor det går åt på en dag. Att säga att vi tvättar mycket är lite av en underdrift. Vi behöver alltid nya tröjor till henne.

I senaste numret av Ottobre hittade jag ett mönster som jag gillar. Lite trixigt att få till svängen mellan fram/bakstycket och ärmen men när man väl får kläm på det är det en väldigt enkel tröja att sy. Signe har valt tyget till den översta tröjan och jag har valt till de andra två.

Halsringningen behöver jag öva lite mer på, annars är jag ganska nöjd.

De här tröjorna har Signe redan fått men i tomtens verkstad tillverkas fler som ska bli julklappar!

Klockarbarn kämpar vidare med att få julinspiration. Själv känner jag en stor julfrid och inspiration i år vilket kanske har synts här på bloggen sista veckan. Här, här och här är exempel på mer juliga inlägg än vad det här blev.

Varför är lucianattlinnet aldrig lagom?

Året när Tilda var ett sålde de ut lucialinne på Ica för typ 15 kronor veckan efter lucia. Vet att jag tänkte att det skulle komma att gå åt så jag plockade på mig ett i varje storlek. Men det är något konstigt med lusselinnen. De är alltid för korta eller för långa.

Jag har ett toppentips, tycker i varjefall jag som jag tänkte dela med mig av så här dagen före lucia. I vår påse med linnen har jag också en ordentlig bit spets som jag tråcklar fast i nederkant de år linnet är för korta men nästa storlek är allt för långt. 

Jag rycker att linnet blir nästan ännu finare med spetsen. Jag tråcklar med ganska långa stygn eftersom jag kommer sprätta loss spetsen om en vecka. Nästa år är det ju något annat linne som passar bättre.

Julklappsbyte på dagis

Dante går på en privat förskola. Där gäller inte devisen att förskolan ska vara kostnadsfri. För oss som haft tjejerna på kommunala förskolor är det ibland svårt att vänja oss. Men vi inser att det bara är att tugga i oss eftersom han trivs jättebra på sin förskola.

Idag är sista inlämningsdagen till julklappsbyte så igår var jag på stan för att hitta en present för 60 kronor som passar en 1.5 åring. Efter lite velande föll valet på en plastkaffeservis, det fanns inte så mycket i den prisgruppen att välja på. Väl hemma kändes servisen allt för tråkig och jag bestämde mig för att sy en picnicväska till den. Jag tänkte att väskor och 1.5 åringar aldrig kan bara fel

Väskan är sydd i vaxduk och precis lagom stor för att rymma hela servisen.

Förkylningstider

Vi har klarat oss så bra i höst från sjukdomar.  Ja alltså bra jämfört med som det brukar vara för oss alltså. Signe kanske inte var i skolan fler än fem dagar i november men det som räknas är att vi inte behövde bo en enda natt på sjukhuset. 

Nu är vi ändå på en de där mindre bra dagarna. Både Signe och Dante är hemma med feber och snuva. Till råga på allt ska sambon bort i natt så jag försöker förbereda mig på en natt utan sömn.

Tur ändå att jag sydde ett helt batteri med näsduksfodral häromveckan. Nu kan vi i varje fall torka snor med lite stil...

Julklänning

Jag har varit på Klänningssmide i Teda, för andra gången. Idén med klänningssmide är att under en dag sy en klänning som är helt måttanpassad efter just dig. Och vid dagens slut har man inte bara en klänning att ta med hem utan också det anpassade mönstret.

Igår sydde jag en röd smalspårig manchesterklänning. En julklänning. Mjuk och djupröd, med perfekt passform, helt klart en perfekt julklänning. Jag blir glögg- och knäcksugen bara jag tittar på den.

Tyvärr har jag lite jobb kvar på den. Eftersom jag inte ville ha någon synlig söm i nederkant blir jag tvungen att sy upp den för hand. Ärmarna blev okej men skulle kunna få mer vidd, därför kommer jag antagligen att åka ut igen och få hjälp att fixa dem.

Om ni undrar vad det här är för modell så heter den Leja men jag fick den omritad så att den har en v-ringning istället. Första gången sydde jag klänningen Sofie som är en bra vardagsklänning. Jag tror att jag redan sytt sex Sofie så den kursen har lönat sig med råge. Vi får se hur många Leja det blir.

För mer julinspiration kolla in hos klockarbarn.

Tröja med polishelikopter

Idag är en soffhängardag med världens bästa Signe. För i söndags åkte Björn till Ackis med henne eftersom hon hade feber och hon berättade att hon hade ont. Hon andades inte heller helt så som man ska så vi kände att vi var framme vid höstens första lunginflammation.

De fick träffa en doktor som känner Signe, vilket de flesta doktorer som jobbar på akuten, i och för sig gör... Det är i varje fall skönt när de gör det. Att komma till sjukhuset med ett gravt funktionshindrat barn och träffa ny vårdpersonal är inte helt enkelt. Det ställer stora krav på att vi som föräldrar klarar av att ta en expertroll.

Men nu känner ju de flesta redan Signe och vi får vara lite mer bara föräldrar.

I söndags i varje fall visade det sig att det inte hunnit bli någon lunginflammation än. Så men lite antibiotika och ännu mer inhalationsmediciner fick de komma hem igen!

Kvar hemma blev Dante och jag så vi passade på att njuta av den fina hösten. Dante mös runt i sin nysydda plychtröja med halvkrage.

Jag köpte tyget på symässan för flera år sedan men har inte tyckt att det varit så kul att sy i stretchtyger med min vanliga maskin. Men nu med en overlock...

Dante är i en extrem bilperiod och blev lite hänförd av sin nya biltröja. Eller som han sa. Coolt, en polishelikoptertröja!

Bus eller godis

Tilda är på halloweenkalas. Utklädd till häxa. 

Vi rotade i pappans garderob efter en svart t-tröja och efter några enkla justeringar blev det en häxklänning. 

Jag klippte av tröjan i midjan och sydde in ett lila tyg för att få lite mer längd.  Nederdelen av tröjan klippte vi flikiga och ärmarna klippte vi bort. Några stjärnor och månar senare var klänningen klar.

Med vitt och svart smink blev hon riktigt nöjd vår lilla häxa.

För att det inte skulle bli för orättvist behövde syskonen också få smink.  En fjärilsprinsessa och en dinosariehäxa blev det...

Overlockad mössa

Dante har fått en mössa i samma glada tyg som hans byxor är sydda i. 

Älskar min overlock. Måste ut ock köpa mer trikå nu bara...