torsdag 10 juli 2014

Byxor till D och en tråkig förkortning

Vet inte varför men jag har stora bekymmer när jag försöker ladda upp bilder på bloggen. Varje gång det händer tappar jag orken och stänger datorn. Bilderna ligger uppladdade i datorn men vill liksom inte hopp in i bloggen. Nu har jag hittat ett sätt, även om det är ett krångligt sätt så nu kommer jag börja bjuda på en del gamla bilder.


De här bilderna har till exempel har väntat så länge i datorn nu att lilla D redan vuxit ur byxorna jag ville visa. Som synes blommade ginsten när byxorna var nya. Eller riktigt nya var de inte. De är resterna av ett par jeanstajts som jag nött ut. Orginalsömmen finns kvar vid foten. Jag ritade av ett par andra byxor på fri hand men var lite för optimistisk runt baken. Jag fick lägga ut i rumpan och lappa lite. Blev egentligen ganska nöjd med det eftersom byxorna ser mer arbetade ut nu. Mudden fick också bli extra bred eftersom jag också klippt byxorna lite för låga.

Tajtsen räckte till ett par likadana byxor till fröken S också. Men då såg jag till att ha tillräckligt med tyg i midjan. Hennes gränsar fortfarande till lite stora men hon växer nog i dem till slut hon också.



Att fånga lilla D på kort är ibland en omöjlighet. Just när vi skulle ta de här korten hade han kommit på att han kunde se sig själv i kameran när korten var tagna så det var en utmaning att få honom framför kameran. De flesta kort blev "barnben i farten oskarpa".







Nu är sommaren här och vi har massa ledighet i år. Vi gör vårt bästa för att njuta av det och vi lyckas ganska bra med det faktiskt. Det hade varit lätt i år att glömma bort att njuta, sommaren började nämligen med ett nytt orosmoln för vår del.

Lilla S har blivit mycket sjukare i sin epilepsi och det har tagit lite på våra krafter. Vi har åkt fram och tillbaka till sjukhuset några gånger och sovit över för att göra ett sömn-eeg. Hon har något som kallas CSWS och det är inget som är kul att läsa om. Efter allt för många svängar in på sjukhus har vi lärt oss när något är på allvar och när det inte är lika farligt. Att bli mött av fyra doktorer på en akuttid, att bli uppringd flera gånger av en överläkare som vill veta hur det går och att sättas på behandlingar som än är väldigt ovanliga i Sverige... Då förstår vi att det är ganska allvarligt just nu. Vi har satt in ny stark narkotikaklassad medicin (hittills har fröken varit anfallsfri men trött) och idag har vi också påbörjat en stark cortisonbehandling som gjorde fröken ännu tröttare.

Men vet ni vad. Den här sommaren kommer inte tillbaka. Mitt i allt är det nu vi ska samla energi för att orka resten av året. Så idag har vi badat och plaskat i vår lilla trädgårdspool. Lilla S har hängt med så mycket hon orkat men mest vilat i skuggan under syrenhäcken. Vi har läst sagor, myst och kramat henne. Vår lilla prinsessa blir omåttligt kramig när hon är trött och vi är inte sena att haka på.

På kvällen slog vi till med grillade revbensspjäll, grillad majs, coleslaw och nybakt bröd. En perfekt avrundning av en himla mysig dag!