söndag 15 februari 2015

Ett elvaårigt UFO

Jag tror faktiskt att det är sant. Elva år sedan, livet såg inte riktigt ut som nu. Inga barn, första vicket inom socialtjänsten, lägenhet i Hagsätra med rivningskontrakt, första egna bilen, små ekonomiska marginaler, inte en funkisfamilj utan ett vanligt sambopar i början av vuxenlivet.

Egentligen tycker jag inte att vi är så förändrade men det är klart att livet präglar en på gott och ont. 

För elva år sedan föll lusten över mig att brodera och jag tog bilen till Farsta centrum och Ljungqvist garn och köpte broderigarn. Väv hade jag redan sedan vi bodde i Örebro. Varje Hindersmässa kom det en man och sålde stora stuvbitar av broderiväv. Undrar om han fortfarande står där längst ner på Stortorget varje år?

En påskduk hade jag bestämt att göra. Jag har ju liksom inte jobbat ihjäl mig med den kan man väl säga... Men nu så, idag tog jag tag i den igen och som ni kan se är det bara några stygn kvar i själva ramen och så en del trådar att fästa.....



Sen ska det så klart fixas någon snygg kant till duken. Men kanske, kanske blir den klar till den här påsken. Jag håller tummarna!



Duken är inte så stor, kanske fyrtio gånger fyrtio. Men med tanke på tillverkningstiden är den mycket exklusiv.  Kolla in mitt hem är min borg för lite inspiration och nedräkning tills våren är här.



torsdag 12 februari 2015

Längtar efter sol och vår!

Försöker tänka på att det kommer en dag när sommaren jagar bort alla baciluskor. Och inte behövs det några overaller heller. Hittade en bild i datorn på hur min fina magnolia ser ut när den blommar. 

Den blommar när maj övergår i juni och hela sommaren ligger framför oss...

Lite drygt tre månader men sen är vi där!



tisdag 10 februari 2015

Stulna stunder vid symaskinen

Idag är det en bra dag! Min lilla Signe är just nu på väg hem från sjukhuset! Hon är på bättringsvägen men än vantar sex dagar med intravenös antibiotika som vi ska fixa med själva här hemma. 

Känns ganska obehagligt men alternativet, att stanna en vecka till på sjukhuset är helt otänkbart så vi kavlar upp ärmarna och ser det som en utmaning.

De senaste veckorna har det helt enkelt inte funnits så mycket tid över men en eftermiddag rullade jag ut bilmattan åt Dante i mitt pysselrum och fick på så sätt lite sytid. 


Av ett par gamla gravidbyxor som ingen velat ärva och av en gammal fläckig t-shirt sydde jag ett par muddbyxor åt Dante. Ritade av ett par köptas för att få ett mönster. 

Tyvärr blåvägrar Dante att använda byxorna... Skam den som ger sig, han kommer nig gilla dem till slut.

Jag gillar dem i varje fall och det blir mitt bidrag till Majas syntes.

söndag 8 februari 2015

Storstickad poncho

Jodå, vi är fortfarande på sjukhuset. 11 dygn har vi varit här nu. Tur att vi ändå har nära till Uppsala så att vi kan turas om att vara här.

Signe kryar på sig, hon har återhämtat sig från coronaviruset men eftersom hon inte piggade på sig efter det togs nya batterier med prover och till slut hittade de pseudomonas bakterie. Det botas med intravenös antibiotika i tio dagar. Vi har klarat två dagar av den kuren....

Det bästa med långa dagar på sjukhuset är att det blir mycket sticktid! I mina händer den här veckan har förutom snornäsdukar alltså mina stickor varit. Jag har stickat klart min poncho.



Den stickas som en lång bred sjal som man syr ihop. Kortsidan sys ihop med början av långsidan på andra änden av sjalen. Rätstickning på stora stickor. Ibland behövs sånna projekt som inte kräver någon eftertanke!

 

Jag gjorde en likadan för massor av år sedan och det har varit lite av min favorit. Här på sjukhuset är det allt för varmt för fluffiga ponchos men så fort vi kommer hem ska jag krypa in i den!

Något annat bra med Uppsala är Yll och tyll, en promenad dit har det blivit och på stickorna nu sitter en ny pyttipanna.



Det här är mitt bidrag till Mitt hem är min borgs utmaning


onsdag 4 februari 2015

Tur att vi odlar vitaminer hos oss!


Vi är kvar på sjukhuset, en vecka har vi nu spenderat på samma rum. Eller jag och sambon turas om. Det är grymt knäckande att vara fast i samma rum timma efter timma.

Lilla Signe har en snuva och tillsammans med hennes spastisitet och redan svaga lungor har vi en dålig kombo. Förr har vi stannat en max två dagar på sjukhuset när hon varit snuvig men efter att hennes lungor kollapsade i höstas har vi haft längre vårdtider när hon blivit sjuk. Delvis så klart för att hon antagligen blir sjukare än förr men också för att läkarna blivit skraja och vill ta det säkra först i alla lägen.

Jag brottas en hel del med tanken på hur vi ska kunna göra våra liv lättare. Att göra livet lättare handlar också en del om uppoffringar, vad i mitt liv är jag villig att ta bort? Och den lite mer tilltalande tanken, finns det något vi kan lägga till istället? Kommer behöva fundera vidare på det där...

Något som bara är trevligt att tänka på är allt det gröna som gror hemma under min växtlampa. Jag experimenterar med inomhusodlade grönsaker. Än så länge har vi fått groddar, ärtskott och krasse. 



Ska testa fler sorter nu när affärerna fyllt på frösortimentet. 


Det riktigt känns hur laddade hemmaodlade grönsaker är med vitaminer jämfört med sånt som flugits in från andra världsdelar. Och vitaminer för att vi ska hålla oss friska, det behöver vi!



söndag 1 februari 2015

ringblomssalva

Vi har gjort bivaxsalva. Här kommer mitt recept:
30 g bivax smältes i vattenbad, gärna i någon glasburk man inte är rädd om (ganska svår att få ren sen).
90 ml olivolja värms i ett annat vattenbad till samma temperatur. Jag använde hemmagjord ringblommeolja

När vaxet flyter och oljan har samma temperatur rör man i oljan i vaxet. Trixet är sen att röra tills allt är kallt. Annars kan det bli klumpar i salvan. Oavsett om man lyckas få den helt slät eller inte funkar den perfekt på spruckna läppar och torra fläckar.

Vill man kan man tillsätta någon eterisk olja för lite lukta gott.


För oss har vabruari hållit på hela januari också. Tilda och Dante som är mina friska ungar har turats om att ligga hemma med olika snuvor och febrar. Det har i och för sig blivit mycket stickat, virkat och pysslat men att jobba ibland är ju också kul!

Och i onsdags blev Signe också sjuk. Sen i julas har vi hållit på att byta hennes epilepsi-mediciner och hon har varit extra spastisk sen dess. Med en snuva på det satt vi snart i en ambulans på väg mot Uppsala. Och här är vi kvar. Infektionsläkarna har konstaterat att det är en helt ofarlig snuva men rynkar pannan åt att hon är så allmänpåverkad av snuvan. Neurologerna bekymrar sig för spastisiteten och vill inte släppa hem oss innan vi hittat en medicin som funkar. Så vi lär bli här ett tag.

Tur för mig som befinner mig på isoleringsrum att det finns internet och roliga bloggar. Kika in här för att få lite pysselinspiration!